Gymnasiets laboratorionsundervisning i fysik – mellan tradition och ändrade styrdokument
Laboratory work in upper secondary physics teaching – between tradition and curriculum reform
DOI:
https://doi.org/10.31129/LUMAT.6.1.220Keywords:
fysiklaborationer, gymnasiet, händelselogik, styrdokument, physics laboratory, logic of events, policy documents, upper secondary schoolAbstract
Laborationer har lång tradition i fysikundervisningen och det finns många klassiska skolexperiment. Samtidigt påverkas laborationsundervisningen av reformer och teknikutveckling. I denna studie fick lärare på tre gymnasieskolor diskutera sin laborationsundervisning. Analysen baseras på händelselogik, där handling ses som intentionell och styrs av determinanterna: målsättning, förmåga, plikt och möjligheter. Studien ger insikt i hur olika faktorer påverkar lärares laborationsundervisning, och hur klassiska laborationer i fysikundervisningen både kan ha en given plats och utmanas av nya förutsättningar. Resultaten antyder att praxis och tradition är starkare påverkansfaktorer än styrdokument i lärares utformning av laborationsundervisningen, vilket delvis kan relateras till en avsaknad av fortbildning.
In English
Experiments have a long tradition in physics teaching and there are many examples of classical school experiments. At the same time laboratory teaching is affected by curriculum changes and technological development. In this study experienced teachers at three different upper secondary schools discuss their laboratory teaching. The analysis is based on the logic of events. The study provides insight into factors affecting teachers’ teaching and how classical experiments are adapted and challenged by new conditions. The results indicate that tradition is a stronger factor of influence than policy documents, in particular when very limited time is allowed for professional development.
FULL TEXT IN SWEDISH.